Vi är mer hälsomedvetna och tränar mer – men blir bara sjukare och sjukare allt längre ned i åldrarna.
Lite historik för att förstå varför kost och ohälsa hänger så tätt samman.
Att vitaminbrist ger skörbjugg och håravfall, och att kalvar och bebisar behöver näringsrik mjölk är några exempel på tidig kunskap kring kostens betydelse för vår hälsa. Vi har också sedan årtusenden lärt oss vad i naturen som är skadligt eller dödligt för oss. Men vi har också lärt oss vad naturen kan erbjuda oss för att ”reparera” kroppen och vad vi behöver för att komma i balans.
Lite kuriosa om det här med kost och viktkontroll.
William Banting (född 1796 – död 1878) är upphovsman till begreppet bantning. Han var en en anmärkningsvärd engelskspråkig företagare i begravningsbranschen. Han var under lång tid kraftigt överviktigt och provade alla möjliga kurer och dieter men följde därefter mycket framgångsrikt en diet som doktor Dr. William Harvey föreslog och som gick ut på att begränsa intaget av kolhydrater, särskilt de som har innehåller mycket stärkelse och socker. Denne Dr. Harvey hade lärt sig av denna typ av diet i samband med diabeteshantering men han insåg också att dieten även gav andra positiva hälsoeffekter, däribland kraftig viktminskning. Det var Dr. Harvey och en fransk forskare vid namn Claude Bernard som låg bakom teorierna, men det var Banting som skrev en succébok om sina erfarenheter och upptäckter. Han sålde stora upplagor av boken som även innehöll recept och strikta rekommendationer om vad man kunde äta och vad som garanterat ökade vikten och blodsockret.
Eftersom William Banting var lekman så fick han inget stöd från etablissemanget inom läkarkåren och den så kallade vetenskapen, och hans upptäckter och rekommendationer föll i glömska.
Begreppet ”Att banta” har dock levt vidare och helt felaktigt missbrukats av fett- och kalorijägare, viktväktare och vilseledda dietister och kostrådgivare. Men också av läkare och forskare med anslag från industrin, som tjänar betydligt mer pengar på läkemedel och billiga spannmålsprodukter, än på mat som håller oss friska och rörliga.
I samband med att byggandet av folkhemmet på allvar tog fart under 1930-talet blev kosten föremål för diskussion och vetenskaplig bedömning, inte minst eftersom välfärdssjukdomar drog resurser från den gemensamt finansierade sjukvården. Det var nu begreppet folkhälsa tillkom.
Periodvis i historien har vi mått bättre
Det finns många exempel på isolerade folkstammar och så kallade ”blå zoner” där man undkommit industrialiseringen och äter sånt som våra kroppar mår bra av, men även i västvärlden så finns det tider då vi mått relativt bra. Den viktorianska perioden i Storbritannien är ett exempel och under andra världskriget var det ransonering och tuffa tider för alla i och omkring Europa och de så kallade välfärdssjukdomarna var förhållandevis ovanliga. De kallades då fortfarande för åldersrelaterade sjukdomar (exempelvis hjärtattack, gikt, senilitet, diabetes, slaganfall, kräfta och ledgångsbesvär).
När produktionen efter världsfreden 1945 satte fart igen så ökade befolkningen, tillväxten och antalet yrkesverksamma. Många kvinnor som tidigare varit hemmafruar fortsatte att jobba i verkstäderna, samtidigt som barnkullarna ökade. För att få fram billig och lättlagad mat så optimerade man spannmålsproduktionen och började odla majs, vete och sojabönor ”from fence to fence” och de amerikanska myndigheterna tvingade många bönder att ställa om sin produktion från traditionella jordbruk till att bli specialiserade massproducenter.
En mäktig och lönsam ”Livsmedelsindustri” var redan etablerad och den tog över allt från små bondgårdar till lokala bryggerier. Helfabrikat och halvfabrikat blev högsta mode. Ingredienserna skulle vara billiga. De tillagades i storkök och konserverades för att hålla länge. Vi hade inte längre tid att odla själva, fiska, jaga eller att laga vår mat från grunden. Detta lade grunden för det nya svenska folkhemmet och vår ekonomiska välfärd på gott och ont. Men de gamla matvanorna från förr, i kombination med alla nya konserver och pulvermos och såser, billigt socker, margariner och andra transfetter, vete, majs- och sojabaserade produkter och matoljor började skapa en ny form av diffus ohälsa.
Fram till 1960 talet så åt vi, trots detta industrimode, ändå mer näringsrik och renare mat än vad vi gör nu. Det fanns fortfarande gott om närproducerade livsmedel, vi lagade oftare maten från grunden och mängden tillsatser var ganska små.
Trots detta så lades 1963 en motåtgärd mot de allt sämre dåliga kostvanorna fram. Då introducerade Folkhälsoinstitutet kostcirkeln, ett kostprogram framtaget av professor Arvid Wretlind och kostkonsulent S.I. Westin.
Idén var enkel och vettig: den dagliga kosten skulle innehålla en tillräcklig mängd kalorier och oumbärliga näringsämnen. För att uppnå detta måste kosten vara så välbalanserad och allsidig som möjligt. Därför borde man äta något ur var och en av kostcirkelns sju grupper varje dag. På 60 talet var det inte längre en fråga om bristande tillgång på livsmedel utan om felaktig fördelning. För att göra budskapet lätt att förstå presenterades också respektive grupp livsmedel i bild.
Tanken var bra för att undgå obalans i kostintaget, men också för att understryka betydelsen av att få i sig mer vitaminer, mineraler och fibrer.
Sen började det att gå riktigt snett igen…..
1971 uppmanades vi godtroget att lyda Socialstyrelsens rikskampanj ”Ät mer gröt” och några år senare, 1976 kom kampanjen ”Socialstyrelsen rekommenderar 6-8 skivor bröd om dagen”. Gud hjälpe oss mot vissa myndigheter.
Vad skulle vi tro? Experterna måste ju ha rätt! eller..
De flesta har nog sedan länge släppt tanken på att staten och myndigheterna har ”koll på läget”. När jag var liten så kändes det som om man alltid kunde lita på tjänstemännen, byrådirektörerna och makteliten. Visst är det ett svårt jobb som de har axlat och de har betydligt fler starka intressen och påverkansgrupper att ta hänsyn till idag än för 30-40 år sedan.
Idag vet vi att våra myndigheter kan outsourca samhällskritiska IT tjänster utan att ha koll på rikets hemligheter. Vi vet att det finns tjänstemän på diverse verk och på kommunerna som har tagit emot mutor och som slarvar med våra skattepengar.
Vi börjar förstå att vi absolut inte kan lita på våra världsledare, som ibland beter sig som småungar och rent utav farligt för världens säkerhet och vår miljö.
En nyhet på nätet eller i TV kanske inte är sann. Det finns mängder av propagandamaskiner och nättroll som vill påverka oss i någon speciell riktning, både främmande makt, politiska och kanske framför allt kommersiella intressen.
Litar du på att din pensionsrådgivare på banken hör av sig bara för din skull, eller att alla avgiftshöjningar på elfakturan behövs för nya investeringar i elnätet.
Och du har väl förstått att Facebook är gratis, men inte utan en god anledning.
Min poäng är att vi måste sluta att vara blåögda även när det gäller hälso- och sjukvården.
Det pågår sedan decennier ett ställningskrig mellan olika skolor inom hälsovård och sjukvård.
För enkelhetens skull så delar jag in de två grupperna enligt följande:
Alternativmedicin & kost
Här finns forskare, läkare, homeopater och terapeuter som har en mer holistisk syn och som ser tydliga samband mellan kost, miljöpåverkan, livsstil och sjukdom. Dessa förespråkar ofta alternativ medicin och naturläkemedel men de har för det mesta ett större intresse i att gå till botten med besvären och hitta orsaken som sen ska rättas till även kognitivt eller genom andra behandlingar.
Det har genom tiderna funnits gott om nedsättande namn på många av dessa som verkat utanför etablissemanget (häxor, druider, kvacksalvare, strålhattar, helbrägdagörare, handpåläggare m.m.) Och det har självklart funnits dem vars syfte inte alltid varit helt i patientens intresse, och ibland okunskap som i alla branscher. Men grunden i deras forskning och behandlingar har alltid grundat sig i naturens egna läkemedel och på kroppens egna fenomenala förmåga att reparera sig själv, om den får rätt förutsättningar och bränsle.
Dessa forskare och utövare får sällan några stora anslag eftersom det är svårt att få patent på mediciner, mat och näring från naturen. De har sällan provision på de produkter de säljer.
Traditionell nutidsmedicin
Här finns den stora gruppen av forskare, läkare och terapeuter som har som sin mission ”att aldrig skada, om möjligt bota, ofta lindra, alltid trösta”.
Och det är ju fantastiskt att vi har en läkarkår som kan lindra och trösta, röntga, operera, spjäla, sy och lappa ihop och häva blodförgiftningar och andra kritiska förlopp där liv ska räddas akut och där kniven, strålning eller medicin är den sista utvägen. Men om vi pratar om inflammationsgrundade sjukdomar och autoimmuna sjukdomar så är det idag ett inövat standardsvar att ”I dagsläget vet forskare inte säkert hur och varför autoimmuna sjukdomar uppstår”. Och trots att i stort sett alla kroniska sjukdomar som reumatism, Chrons och ulcerös colit, diabetes, depression och hjärt/kärlsjukdomar med flera grundar sig i låggradiga så kallade tysta inflammationer så säger sig de flesta läkare och experter i TV panelerna att ”vi vet inte vad det beror på, men det går att kontrollera förloppet och lindra med hjälp av mediciner”.
Det är som att be oss skaffa ett större öskar till den sjunkande båten istället för att täta sprickorna.
Pengar från livsmedelsbranschen och läkemedelsindustrin styr forskningen idag och deras lobbyister väver sig in i våra myndigheter och våra institut som Karolinska och Livsmedelsverket för att nämna några. Det finns gott om sådana avslöjanden att läsa om.
En intressant reflektion och paradox är att läkemedelsbolagen ofta söker lösningar bland naturens läkande ingredienser och komplexa kemi för att sen kopiera dessa och skapa kemiskt konstruerade kopior som de kan ta patent på och därmed tjäna miljarder under lång tid. Det enklaste exemplet är syntetiska vitaminer som ganska enkelt skulle kunna ersättas med balanserad kost eller med naturliga ingredienser.
Så när din läkare ställer en diagnos till dig. Våga då fråga om orsaken till besvären, och om det finns alternativ till medicinen denne föreslår. Prova på skoj att säga att ”jag tror inte att min kropp lider av brist på kemikalier”. ”Det måste vara något annat jag kan påverka för att normalisera och läka min kropp?”
Eller ska vi bara måla över rötan med plastfärg som vanligt. Dölja rosten med en billig sprejfärg.. En quick-fix!
Råd och rekommendationer från forskningsresultat ska alltid omprövas vart efter nya rön och upptäckter görs.
När det gäller övertro på läkarkårens kompetens så finns det en mängd dråpliga historiska misstag kring vår ohälsa och hur ”de lärde” har ansett sig kunna råda bot på dem. Exempelvis trodde man länge att Kolera berodde på dålig lukt, så kallad Miasma som kom från processer i jordens innandömen. Eller också genom strålning från rymdens stjärnor och planeter.
”Det lungsiktiga geniet” talade man om på 1800-talet. De som drabbats av tuberkulos (TBC) påstods vara rikare på känslor än andra och med stor erotisk dragningskraft. Fast sjukdomen tillät dem inte alltid att leva ut sin sexuella lust som de i stället omvandlade till litterärt, konstnärligt eller musikaliskt skapande.
År 1948 fick Paul Müller Nobelpriset för upptäckten att man kan använda DDT som insektsgift. Eftersom DDT i början antogs vara ofarligt för oss och miljön så fick användandet stor spridning. På förpackningen kunde man läsa följande motsägelsefulla slogan: DDT – dödar allt, ofarligt för människor och husdjur.
Andra exempel som orsakat mycket förvirring och lidande är åderlåtning, grötomslag, sockerkurer, radioaktivt vatten, andeutdrivning till diverse nutida vaccineringar som ställer till med mer elände än de var tänkta att förebygga.
Det finns dock gott hopp och fler läkare och forskare står bakom kostens betydelse. Exempelvis i Tyskland och i Baltikum så skriver läkarna ut kosttillskott och friskvård via recept men i Sverige känns det som om vi har halkat långt efter även om vi inom vissa områden (ex.vis kirurgi) håller oss väl framme.
Det finns också många doktorer i Sverige som nu ändrar inriktning och ser trenderna och mönstren i vår ohälsa. Och viss ny forskning stöds av oberoende fonder och sponsorer, exempelvis Kostfonden (du kan läsa mer och ge gåvor till forskningen på www.kostfonden.se)
Läkaren och psykiatrikern Harald Blomberg säger i en artikel: ”Tiden är inne för holistisk sjukvård! Vi har en tillväxt i sjuklighet som ingen har råd att betala. De flesta av dagens sjukdomar beror ändå på kronisk inflammation, vilket är det man bör åtgärda istället för att medicinera symtom.”
Hur hänger det här då ihop med den accelererande fetman och vår nutida ohälsa?
