Det bästa sättet att bli av med sin fetma är att lägga om kost och livsstil. Men det finns de som av olika skäl inte klarar detta. Då kan en fetmaoperation, överviktsoperation, hjälpa till och därmed minska risker för hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och cancer.

Okej. Jag köper det resonemanget till viss del. Men eftersom jag är en ”fullt troende” person när det gäller näringens betydelse och korrelationen mellan fetma och näringsbrist så är jag väldigt skeptisk till att lägga sig under kniven för att försöka minska sin vikt.

Jag vet att många kommer att vara kritiska till mitt synsätt och försvara de beslut de tagit kring sitt eget eller familjemedlems ingrepp, oavsett om det är en Gastric banding, Gastric bypass, Gastric sleeve eller en ”Duodenal switch”.

Att göra någon av dessa åtgärder kräver idag en grundlig utredning medicinskt och avseende sina kostvanor och personens tidigare försök att gå ned i vikt. Det här är ingenting man gör oöverlagt. Det är alltid stora risker med kirurgi men trots riskerna och de inledande besvären så är operationen inledningsvis en stor framgång för de flesta och många lyckas behålla viktnedgången under lång tid framöver.

Så vad är problemet undrar kanske vän av ordning?

För att återknyta till tidigare inlägg på vår hemsida så anser jag att våra läkare ofta har en allt för stor tilltro till medicinska lösningar på våra problem och att de saknar en holistisk syn. Alternativt så skiter dom i det och föreslår det de kan bäst, och som de får mest betalt för att göra.

Medvetet så satte jag en provocerande rubrik på det här inlägget för att få er att lyfta på ögonbrynen och fundera ett par varv kring detta ämne eftersom jag anser att fetmaoperationer är symptomatiskt med många andra sätt att hantera besvär och sjukdomar inom vården idag.

Syr man igen munnen till hälften så tar det längre tid att äta, man orkar initialt inte äta lika länge eller samma mängd som tidigare.
Men om du är uthållig och envis så kan du nog till slut få i dig samma skit som du åt tidigare. Och kanske att du lyckas töja lite på mungiporna för varje gång du försöker ta större tuggor?!
Det känns lite som att tvinga en alkoholist att dricka all alkohol genom ett sugrör istället för ur ett glas. Det enda som händer är att hen kommer att överge öl och vin och gå över på ren starksprit för att få i sig sin drog.

Country Style Glass Mason Jar

Kolhydrater, socker, alkohol eller heroin. Samma effekt och samma beroende! 

Var femte (20%) av de opererade får svåra alkoholproblem. Djurstudier tyder på att gastric bypass ökar känsligheten i belöningssystemet i hjärnan via bland annat hormoner vilket kan driva på alkoholproblem. Tidigare studier har även visat att gastric bypass leder till snabbare och högre ökning av alkoholnivåer i blodet. Vissa av de gastriska ingreppen ska reducera hunger och sötsug. Men näringsbristen kommer inte att avta. Kroppen kommer att skrika efter nåt att stoppa i sig. Den vill ju inte dö!

Det handlar alltså om summan av belöningar till vår kropp och hjärna, och så länge din kropp och hjärna inte får rätt sorts näring så kommer den att söka kemiska kickar på andra sätt även om det är kortvarigt.

Näringsbrist

”Det finns en risk att drabbas av undernäring, mineral- och vitaminbrist. Detta kompenseras med kosttillskott som alla får livslångt i förebyggande syfte.

Det är större risk att drabbas av näringsbrist vid gastric bypass än vid gastric sleeve. Det är viktigt att du tar till dig instruktionerna om uppföljning och provtagning för att upptäcka näringsbrist i tid”.  Källa: fetmaoperation.se

Från matmissbruk till alkoholmissbruk?

”Om du lider av ett matmissbruk så finns det en risk för att ditt matmissbruk kommer att övergå till ett annat missbruk. Detta är viktigt att ha i åtanke vid all form av missbruksbehandling. Vi människor fyller av och till den plats som blir tom med en annan tillfredsställelse. Ofta har de som drabbas ett tidigare missbruk i sin historia och det är viktigt att vara medveten om detta för att inte lura sig själv”Källa: fetmaoperation.se

Jag själv tänker inte gå så långt att jag skulle kalla de som gjort operationer för ”matmissbrukare”. Det låter som dagligt frosseri vilket är väldigt få som lider av. Det är en egen kategori av svårt överviktiga som själva eller med hjälp av gisslan (feeders) försöker trösta sig eller ta död på sig genom mat.

De flesta som söker hjälp har nog bara svårt att äta rätt och de lyckas sällan känna sig mätta och nöjda. Och min slutsats är att de självklart kommer att drabbas av ytterligare näringsbrist efter en operation. Det innebär att de brister man hade innan ingreppet helt logiskt kommer att fördubblas. Så varför skrev inte läkarna ut kosttillskott och tvingande kostråd, under minst ett år innan den tänkta operationen.

Det hade väl varit billigare för samhället att under ett par år köra ut näringsriktiga matkassar, recept och kosttillskott till de hjälpsökande än att bekosta utredningar, operationer och mediciner, inklusive potenta kosttillskott som patienterna måste ta för resten av sitt liv.

Som lök på laxen så tas inte kosttillskotten upp av kroppen i rätt utsträckning om du inte har mjuka genomsläppliga celler, grundat på rätt fettsyrebalans mellan Omega3 och Omega6.

Cirkeln är sluten!   Bildresultat för cirkel